Habiliteringsmålsättningarna för cochleaimplantat

Under årens lopp har man i habiliteringsarbetsgrupperna för cochleaimplantat lärt sig att individuellt uppfatta de oftast rätt så realistiska habiliteringsmålsättningarna för cochleaimplantat och nödvändiga habiliteringsårgärder (t.ex. regelbunden individuell talterapi, teckeninlärning) genom att beakta barnets utgångsläge och bakgrund. Bland hörselskadade barn har ca 30–40 % förutom hörselskadan dessutom någon annan funktionsnedsättning eller särskilda svårigheter som påverkar utvecklingen eller beteendet.

De vanligaste bland dessa är särskild språksvårighet, uppmärksamhetsstörning, beteendestörning, kognitiv utvecklingsstörning, synskada, särskilda neurologiska problem, strukturella avvikelser i huvud, ansikte och mun eller rörelsehinder. Ofta är det den här sk. tilläggsutmaningen som påverkar barnets helhetsutveckling samt språkliga utveckling mer än hörselskadan som habiliteras med cochleaimplantat.

I habiliteringen av cochleaimplantat deltar många olika barngrupper:

  • barn som fått implantat i tidig ålder och som inte har särskilda svårigheter eller andra funktionsnedsättningar
  • barn med konstaterade särskilda svårigheter eller andra funktionsnedsättningar
  • flerspråkiga familjer från olika kulturer
  • barn som fått implantat i senare ålder
  • barn och unga som fått ett implantat inopererat även i andra örat med flera års fördröjning.

Den viktigaste målsättningen för habiliteringen av cochleaimplantat är att uppnå god social förmåga samt åldersenlig talförståelse och uttrycksförmåga, dvs. uppnå samma språkliga nivå som de normalhörande kompisarna i samma ålder. Detta mål kan uppnås särskilt då barnet får implantaten i tidig ålder och då barnet inte har andra sk. funktionsnedsättningar som inverkar på utvecklingen. I dessa fall är det även fullständigt möjligt för barnet att lära sig olika språk, t.ex. i en tvåspråkig familj.

Enligt nuvarande uppgifter är 12 månaders ålder, ur kirurgisk synvinkel, en säker och habiliteringsmässigt bra tid att påbörja habilitering med cochleaimplantat. Runt om i världen har man opererat en del cochleaimplantat även på barn som är klart under 1 år, men några entydiga bevis för att detta skulle ge någon betydande tilläggsfördel för hörsel- och språkutvecklingen har åtminstone inte hittills rapporterats.

En sen implantationsålder försvårar märkbart barnets förmåga att ta till sig talspråk och språkliga färdigheter på samma nivå som jämnåriga. Fastän barnet i det här skedet kanske lär sig att tydligt producera ord och vardagligt språk blir det mer komplexa språket ofta mer bristfälligt.

Om habiliteringen med cochleaimplantat hos barn med medfödd dövhet påbörjas först i grundskolan kan förmågan att känna igen tal förbli väldigt blygsam. Implantationsåldern har stor inverkan då målsättningarna för habiliteringen sätts upp.

Även andra sk. funktionsnedsättningar kan ha stor inverkan på hörselförmågan och språkutvecklingen hos barn med cochleaimplantat. Fastän man i dessa fall inte skulle uppnå samma hörsel- och språkutveckling som hos jämnåriga barn kan habiliteringen ändå vara väldigt lyckad. Det i sig kan vara en fin prestation att föräldrarna och t.ex. barnets lärare förstår barnets uttryck trots att en främmande person inte skulle förstå. Enligt en undersökning uppnådde 70 % av barnen med en annan funktionsnedsättning ett situationsanpassat förståeligt tal.

Ett barn i en teckenspråkig familj lär sig naturligt teckenspråk hemma. På samma sätt är det fullständigt möjligt att ett barn med cochleaimplantat i en teckenspråkig familj lär sig även talspråk. Det är då skäl att fästa särskild uppmärksamhet vid att barnet regelbundet använder cochleaimplantaten, det finns ljudkällor hemma (t.ex. från tv och dator) och barnet styrs regelbundet även mot en talande omgivning (daghem, hörande släktingar). Det är även viktigt med regelbunden talterapihabilitering.

Faktorer för att uppnå ett väldigt gott resultat vid cochleaimplantathabilitering av barn

  • OAE/ABR-hörselscreening av nyfödda är i bruk, dvs. hörselskadan upptäcks tidigt
  • habilitering med hörselapparat påbörjas innan 6 månaders ålder, eftersom tidiga hörselförnimmelser styr språkfunktionernas utveckling i hjärnan redan i tidig barndom och barnet lär sig från barnsben att det finns en apparat bakom örat
  • barnet får cochleaimplantat i båda öronen vid ca 12 månaders ålder vid samma operation (eller bimodal habilitering om hörseln i andra örat förstärks med hörapparat). Två implantat möjliggör, enligt många undersökningar, i viss grad en utveckling av riktningshörseln samt en bättre förmåga att känna igen tal i bullrig miljö. Behovet av att läsa läppar minskar och barnet kan mer omfattande och effektivt snappa upp språket i omgivningen. Vid eventuell skada på den ena apparaten kan barnet höra med det andra implantatet.
  • barnet har inte särskilda svårigheter eller andra funktionsnedsättningar som inverkar på kommunikationen
  • barnets utvecklingsmiljö får handledning för att stödja språkutvecklingen och de närståendes attityd är aktiv och habiliterande
  • vid daghem och skola ordnas så goda hörselförutsättningar som möjligt och grupphörselapparat används, habiliteringshandledarens tjänster utnyttjas och personalen får skolning i hur de kan stödja det hörselskadade barnets utveckling
  • föräldrarna får handledning av talterapeuten och barnet får vid behov individuell talterapihabilitering

Resultaten för språkutvecklingen som nämns nedan är typiska för barn som har fått två cochleaimplantat vid ca 12 månaders ålder och som inte har andra funktionsnedsättningar och där omgivningen aktivt stödjer barnets språkutveckling.

Text: talterapeut Sari Vikman, Tays Hörselcenter, Birkalands sjukvårdsdistrikt

Ursprungligen utkom texten som en del av Sari Vikmans artikel Sisäkorvaistutekuntoutuksen onnistumisen edellytykset som färdigställdes till Satakieliseminariet år 2015 och som publicerades i seminarieprogrammet.

Mera information

Kirjallisuutta:

Boons, T., Brokx, J., Frijns, J., Peeraer, L., Philips, B., Verneulen, A., Wouters, J., van Wieringen, A. (2012). Effect of Pediatric Bilateral Cochlear Implantation on Language Development. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine;166(1):28-34

Peterson, N., Pisoni, D., Miyamoto, R. (2010). Cochlear implants and spoken language processing abilities: Review and assessment on the literature. Restorative Neurology and Neuroscience 28:237-250.

Niparko, J., Tobey, E., Thal, D., Eisenberg, L., Wang, N-Y., Quittner, A., Fink, N. (2010). Spoken Language Development in Children Following Cochlear Implantation. The Journal of the American Medical Association; Vol 303, No. 15.

Vlastarakos, P., Proikas, K., Papacharalampous G., Exadaktylou, I., Mochloulis, G., Nikolopoulos, T. (2010). Cochlear implantation under the first year of age-The outcomes. A critical systematic review and meta-analysis. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology 74 119-126.

Nikolopoulos, T., Archbold, S., Wever C., Lloyd, H. (2008) Speech production in deaf implanted children with additional disabilities and comparison with age-equivalent implanted children without such disorders. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology 72, 1823-1828.

Satakieliohjelma

Kommentit

  1. Magnus skriver:

    Hej,

    tack för informativ artikel men jag tror ni blandar ihop Cochlear och Medel när det gäller hur mycket Tesla de tål.

    Hälsningar Magnus

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *