Cochleaimplantatets funktion

I videon går man på engelska igenom delarna som cochleaimplantatet består av.

Cochleaimplantatet (cochlear implant) består av två delar: en yttre talprocessor och ett inre implantat. Talprocessorn innehåller en eller flera mikrofoner, mikrokretsar, laddningsbart batteri eller hölje för engångsbatterier och en sändarspole. Implantatet innehåller en mottagarspole, elektronik och en elektrodrad som fästs i innerörat samt en eventuell separat jämförelseelektrod. Sändarspolen hålls på plats vid implantatets mottagarspole med hjälp av en magnet som placerats mellan spolarna. Mellan spolarna finns hud och mjukvävnad.

Talprocessorn plockar upp ljud i omgivningen, bearbetar dessa och omvandlar sedan ljudet till elektriska impulser som skickas via talprocessorns sändarspole till implantatet med radiofrekvenser. Dagens talprocessorer är funktionellt fullständigt digitala, dvs. ljudsignalen som mikrofonen plockar upp omvandlas i digital form, ljudet analyseras, behandlas samt bearbetas digitalt, och signalen som skickats till implantatet packas (kodas) som digitala meddelanden.

Implantatets mottagarspole fångar upp signalen som talprocessorn skickat och implantatets elektronik avkodar informationen i signalen. Implantatet plockar även induktivt upp den nödvändiga elektriska energin från talprocessorn med hjälp av kopplingen mellan sändar- och mottagarspolarna och stimulerar hörselnerven i enlighet med meddelandet som talprocessorn skickar för att producera ljudförnimmelser.

Tack vare den digitala kodningen stimulerar inte implantatet hörselnerven om den inte kan identifiera meddelandet som talprocessorn skickat. På så sätt kan implantatet stimulera hörselnerven endast med hjälp av talprocessorn som programmerats för implantatet ifråga och talprocessorn som anpassats till vänster sida kan således inte oavsiktligt kopplas till implantatet på höger sida. Tack vare kodningen är själva implantatet inte heller känsligt för elektromagnetiska störningssignaler. Störningar som producerar ljudförnimmelser kan dock kopplas till implantatsystemet via talprocessorns mikrofon, induktionsspole eller annan elektronik.

Talprocessorerna utgörs nuförtiden huvudsakligen av modeller placerade bakom örat och liknar både till struktur och till material hörapparaterna som placeras bakom örat. I jämförelse med traditionella hörselapparater är dock cochleaimplantatens batterisystem större till storleken. Detta beror på ett större behov av elektricitet vid överföringen av energi och information genom huden och mjukvävnaden för att upprätthålla elektronikens matningsspänning samt för att stimulera hörselnerven. Även sändarspolen och spolkabeln ökar cochleaimplantatets storlek i jämförelse med hörapparater. På senaste tid har det på marknaden kommit ut talprocessorer som integrerats i sändarspolen där mikrofonen, elektroniken och strömflödet finns i sändarspolen. Detta ökar dock storleken på sändarspolen som kan leda till att processorns förmåga att hållas på mottagarspolens magnet försvagas.

Cochleaimplantatet är tillverkat av syntetiskt, vävnadsvänligt biomaterial (silikon, titan, platina, keramik). Materialen är biostabila, dvs. de försvinner inte av sig själva ur kroppen. Implantatets elektroniska komponenter är inhöljda i biomaterial och inte heller de kommer i kontakt med vävnaderna.

Cochleaimplantatets funktion styrs via tryckknappar på talprocessorn eller som på de nyaste modellerna via en trådlös fjärrkontroll. Användaren kan själv påverka systemets funktion genom att ändra justeringar som vid programmeringen lagrats i talprocessorn genom att påverka processorns ljudbearbetning i olika hörselomgivningar samt genom att koppla på eller bort tilläggsapparater.

Text: Ville Sivonen, Fysiologiingengör, TkD, HNS

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *