Stöd för lärande och skolgång

När läroplanen för den grundläggande utbildningen förnyades år 2010 gjordes ändringar angående stöd för lärande och skolgång. Den nya planen har använts alltsedan augusti 2011. I den nya planen kallas  det stöd som eleverna får för trestegsstöd. Det delas in i allmänt, intensifierat och särskilt stöd.

Allmänt stöd innebär differentiering av läroämnena, stödundervisning och partiell specialundervisning. Det kan också innebära elevhandledning, stöd för elevvård och användning av hjälpmedel. Den som får intensifierat stöd är i behov av regelbundet stöd eller av flera olika stödformer. Innan man börjar med intensifierat stöd, görs en pedagogisk bedömning av elevens behov av stöd. Detta skrivs in i inlärningsplanen

Innan man övergår till särskilt stöd gör man en pedagogisk utredning av behovet av stöd. I beslutet om särskilt stöd ska det framgå bl.a. vilken som är elevens huvudsakliga undervisningsgrupp, eventuell tolknings- och assistensservice och individualisering av lärokurs. Vid behov kan beslutet om särskilt stöd innehålla beslut om förlängd läroplikt. Stödet skrivs in i denindividuella läroplanen (IP).

I modellen för trestegsstöd är stödet alltid flexibelt. Stödformen och mängden stöd ska kunna förändras, om stödbehovet förändras.

Hörselskadade kan få förlängd läroplikt

Ett beslut om förlängd läroplikt grundar sig alltid på en bedömning från fall till fall. Ofta kan gravt handikappade barn få förlängd läroplikt. Exempelvis hör gravt hörselskadade barn till den gruppen, men hörselskadade får inte alltid automatiskt ett beslut om förlängd läroplikt. För barn med lindrig eller medelsvår hörselskada, kan skolgången fungera bra med hjälp av stödåtgärder. Förlängning av läroplikten är inte alltid nödvändig.

Syftet med förlängd läroplikt är att stärka elevens färdigheter så att han eller hon kan klara  grundskolestudierna så bra som möjligt. Den förlängda läroplikten inleds ett år tidigare, när barnet är 6 år, och är 11-årig, i stället för 10-årig. Det är bra att komma ihåg, att läropliktens tidsmässiga längd inte är detsamma som den tid det tar att fullgöra sin läroplikt. De elva åren i förlängd läroplikt fullgörs endast om barnet inleder läroplikten och börjar i förskolan som 6-åring och utnyttjar den möjlighet som grundlagen ger att få förskoleundervisning i två år, eller om barnet går om någon klass.

Beslutet om förlängd läroplikt ska i regel fattas innan läroplikten börjar, dvs när barnet är 5 år. Då fattar man också beslut om särskilt stöd. Om beslutet blir ogjort eller om elevens situation förändras under förskole- eller grundskoletiden, kan man göra det i efterhand. Då förlängs inte läroplikten, men beslutet garanterar att barnet får undervisning i mindre grupper än normalt. Om eleven går i en grupp med allmänundervisning med en lärare, får antalet elever vara högst 20.

Så genomförs den förlängda läroplikten

Den förlängda läroplikten kan genomföras på tre olika sätt.

1. Det år då barnet fyller fem år, kan det börja i den frivilliga förskoleundervisning som föregår läroplikten. I så fall börjar läroplikten när barnet som 6-åring börjar i förskoleundervisningen. Som 7-åring börjar barnet i grundskoleundervisningen i vilken ingår nio studieår.

2. Det år då barnet fyller sex år, kan det inleda den förlängda läroplikten och förskoleundervisningen. Efter ett år i förskola, får barnet grundskoleundervisning med början det år då det fyller sju år.

3. Förskoleundervisningen kan också inledas det år, då fyller sex. Barnet kan gå i förskola ännu följande år. I så fall inleds grundskoleundervisningen ett år senare än normalt, dvs det år då barnet fyller åtta år. Det behövs ett särskilt beslut på att barnets skolstart senareläggs.

För den som har förlängd läroplikt eller har rätt till särskilt stöd, görs alltid en IP, dvs en individuell plan för hur undervisningen ska ordnas.

Individualiserat läroämne

Studiemängden inom ett läroämne kan individualiseras. Det innebär att elevens studiemål anpassas till dennes personliga förutsättningar. Målen bör ändå vara tillräckligt krävande. Den individualiserade studiemängden antecknas i beslutet om särskilt stöd.

Innan man besluter sig för individualiserad studiemängd, bör eleven ha fått ta del av skolans stödåtgärder. Dessa kan vara till exempel differentiering, dvs. individualisering av läroämnets omfattning och inlärningstakt, stödundervisning, partiell specialundervisning och assistentservice. Andra stödåtgärder är att ordna mindre undervisningsgrupper, att studera enligt ett eget studieprogram och att få simultanundervisning av en speciallärare. Resultatet av stödåtgärderna följs med och utvärderas.

När man individualiserar läroämnen och minskar studiemängden, ska målen, innehållet och elevens framgång skrivas in i IP av den eller de lärare som ansvarar för läroämnet i fråga.

Utvärdering av elev som behöver stöd

När man utvärderar en elev, bör man ta inlärningssvårigheter i beaktande. Det gäller även elever som har lindriga svårigheter och som inte behöver särskilt stöd. I utvärderingen bör man använda metoder som gör att eleven kan visa sitt kunnande på bästa möjliga sätt. Feedbacken under utvärderingen hjälper eleven att identifiera de kunskapsområden som behöver utvecklas.

Källor:
Opetusneuvos Pirjo Koivula, Opetushallitus: Oppimisen ja koulukäynnin tukea koskeva lainsäädös käytännössä. Esitys Satakieliohjelman Satakieliseminaarissa 27.9.2013.
Opetushallitus: Mitä pidennetty oppivelvollisuus tarkoittaa käytännössä?
http://www.oph.fi/saadokset_ja_ohjeet/ohjeita_koulutuksen_jarjestamiseen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *