Den hörselskadade eleven och främmande språk

I dagens globaliserade värld är det viktigt att kunna fler än ett språk. För en hörselskadad elev kan det vara krävande att lära sig främmande språk, men eleven kan ändå vara språkligt begåvad.

Behovet av stöd för inlärningen är alltid individuellt. Inlärningssituationen bör skräddarsys enligt elevens förmågor. Det lönar sig att satsa på de första lektionerna och man kan ge stöd på förhand och för säkerhets skull. Om stödet verkar vara onödigt, kan man sluta med det. En hörselskadad elev behöver också stöd för språkinlärningen där hemma.

Trots stödåtgärder i skola och hem, kan främmande språk orsaka oöverkomliga svårigheter för den hörselskadade eleven. Då kan man överväga att anpassa inlärningsmängden eller befria eleven helt från språkinlärningen. Sådana beslut kräver noggrann övervägning. Senare kan de inverka menligt på antagningen till fortsatta studier och hur eleven klarar sig i dem.

Den hörselskadade elevens språkval

  • När man funderar över språkval, bör föräldrarna fundera över elevens kunskaper i modersmålet.
  • Hörselskadans inverkan bör tas i beaktande: hurudan hörselskada har eleven, vilka hjälpmedel använder han eller hon, och i vilken ålder upptäcktes hörselskadan?
  • En del främmande språk kan vara svåra för en hörselskadad att lära sig.
  • Många hörselskadade tycker att det är lättast att lära sig språk vars uttal påminner om skriftformen, t.ex. tyska och svenska.
  • En del kan ha nytta av att studera teckenspråk som främmande språk.
  • Störst inverkan har ändå barnets egen motivation. Om barnet vill studera ett visst språk, är det den vuxnes uppgift att erbjuda stöd och inte låta hörselskadan i sig vara ett hinder.

Det kan vara krävande att lära sig ett främmande språk

  • Jämfört med finskan, innehåller andra språk förhållandevis få vokaler och mycket konsonanter. Vokalerna hjälper den hörselskadade att höra konsonanterna och kombinationerna av olika konsonanter är annorlunda än i finskan.
  • En hörselskadad elev blandar ofta ihop ljud som låter lika (konsonanterna k-p/t, m-n, s-t och vokalerna y-i och e-ö) och man kan helt missa ordens början och slut. Om man läser på läpparna är det lätt att blanda ihop vissa ljud. Därför kan det vara verkligen svårt att svara på frågan: Where can you see a cat/hat/rat/bat?
  • Språkmelodi, tempo och rytm kan skilja sig från finskan, vilket gör det svårare att skilja enskilda ord från varandra.
  • Läppavläsning försvåras av att ordens uttal skiljer sig från hur de skrivs.
  • Att gissa sig fram till ord som man hör otydligt lyckas inte lika bra som i modersmålet.
  • Om det är svårt att höra vad andra elever svarar, fungerar det inte lika bra som för andra att man upprepar svaret. Det är ofta ett bakgrundsbrus i klassen, och en annan elev är inte nödvändigtvis den bästa språkmodellen för den hörselskadade eleven.
  • Hörförståelseövningar från inbandat tal kan vara svåra om det finns bakgrundsbrus eller om ljudet inte är tillräckligt bra.
  • En hörselskadad kan inte ta till sig språk på samma naturliga sätt som de normalhörande kompisarna t.ex. när man ser på TV eller lyssnar på musik.

Man kan stöda språkinlärningen både hemma och i skolan

Speciellt i början av språkstudierna kan den hörselskadade eleven behöva mycket handledning, så att han eller hon lär sig lyssna hur språket låter och att uttala rätt.

I skolan:

  • Det är alltid bra att mjuklanda i det främmande språket och det lönar sig att ge språkduschar redan i de första klasserna.
  • Det är bra att diskutera med läraren före studierna börjar. Man ska berätta om elevens hörselskada, och det stöd som behövs, och framhålla vikten av en god ljudmiljö.
  • En god ljudmiljö är grundförutsättningen för inlärning via hörseln. Eleven bör ha lämpliga hörhjälpmedel (t.ex. FM-apparat) och för grupp- eller pararbete bör man se till att det finns en lugn plats att jobba på.
  • Det som sägs kan också presenteras i textform, och det hjälper att få lyssna på samma sak flera gånger. Man kan be att få hem ljudmaterial eller att få använda material på nätet.
  • Läraren eller assistenten kan läsa de stycken som man annars skulle höra från inspelningar. Då ser den hörselskadade eleven läpprörelserna samtidigt. Läraren kan också upprepa de andra elevernas svar så mycket som möjligt.
  • Visuellt material, t.ex. texter och bilder, är ett bra stöd för inlärningen. I synnerhet små barn har nytta av bild-och-ord-kombinationer i inlärningen av främmande språk. När man går genom uppgifter i övningsboken, lönar det sig att använda dokumentkamera och visa uppgifterna via den.
  • Alla hörselskadade elever klarar inte av hörförståelseövningar, och då kan man ersätta övningen med en läsförståelseövning.
  • Vid behov kan man samarbeta med talterapeuten och specialläraren, och öva på att uttala, tala och läppavläsa det främmande språket.

Hemma:

  • Man kan stöda språkinlärningen med handalfabetet och/eller Cued speech. Handalfabetet underlättar inlärningen av språket i skriftlig form och kan också på något sätt visualisera ordens uttal. Cued speech är till hjälp för att visa språkljuden och då man ska lära sig uttala orden rätt. När man talar och använder Cued speech samtidigt, kan barnet avläsa ordets ljuddelar och upprepa ordet. Det här är till hjälp i synnerhet när barnet har svårt att förstå skillnaden mellan ordets uttal och skriftliga form.
  • Det är bra att på allvar lära sig läsa fonetiska tecken. Då kan man skriva ordets uttal med vanliga bokstäver till stöd för minnet.
  • Inlärningen stöds också av att man på tu man hand har en lässtund där hemma. Man kan läsa lärobokens texter tillsammans, först läser den vuxna och barnet därefter. Där hemma kan man på förhand bekanta sig med nya texter och likaså kan man lyssna på inspelningar före själva lektionen.
  • Där hemma lönar det sig att ta del av digitalt undervisningsmaterial och kontrollera att barnet har bra utrustning för att kunna höra direkt från datorn. När man väljer videosnuttar att titta på, är det bra att kontrollera ljudkvaliteten och att läpprörelserna syns bra. Det är också bra att uppmuntra barnet att använda främmande språk på internet och i spel.
  • Man kan låna eller köpa böcker som passar barnets nivå (bilderböcker, serier, LL-böcker) och övningsböcker, så att barnet får fördjupa sig i språket på ett lättsamt sätt.
  • En positiv inställning underlättar inlärningen. Om barnen oroar sig för språklektionerna, är det bra att diskutera känslorna och rädslorna.

Bedömning av den hörselskadade elevens språkkunskaper

  • Hörselskadans inverkan bör tas i beaktande när man utvärderar språkkunskaperna.
  • Hörförståelsens resultat får inte sänka hela provets betyg. Hörförståelsens resultat kan också lämnas bort helt.
  • Läraren kan bekanta sig med elevens hörselkurva. Då kan läraren bedöma vad som beror på att eleven hört fel och vad som beror på elevens bristande kunskap. Utgående från hörselkurvan kan man uppskatta vad i talet som är svårt eller omöjligt för eleven att höra.
  • I studentskrivningarna kan man ansöka om specialarrangemang eller befrielse från hörförståelsen pga hörselskadan. Ansökan ska skickas i god tid till studentexamensnämnden. Som bilaga behövs ett läkarintyg.

Om eleven har svårt med språkstudierna trots att man gett stöd, kan man beroende på boningsort kontakta POVer-nätverket (huvudstadsregionen) eller Valteri-nätverket (övriga Finland). Via dessa nätverk är det möjligt att få stöd i elevens skola av en handledande lärare som är insatt i hörselskador.

Det är som med allt annat, om stödåtgärderna fungerar bra, är hörselskadan inget hinder när man ska lära sig ett främmande språk, på sin höjd gör den bara inlärningen lite långsammare!

KÄLLOR:

Ohjaava opettaja Päivi Kärkkäinen, Pitäjänmäen peruskoulu:Kuulovammainen oppilas ja vieras kieli.

Anna Karkovska McGlew: Foreign Languages and Hearing Loss. Strategies for the Classroom and Beyond. Volta Voices July/August 2013 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *