Var ska barnet vara i dagvård?

Flera faktorer inverkar på valet av dagvårdsform för det hörselskadade barnet. Barnets språkliga förmågor, behov av stödåtgärder, och exempelvis familjens boningsort är faktorer som inverkar på valet av den lämpligaste dagvårdsformen. När man ska välja, lönar det sig att diskutera med den habiliterande instansen och fundera på olika 

Daghem

I ett daghem får barnet tidig fostran av professionella. I ett daghem arbetar bland annat barnträdgårdslärare, barnskötare ochassistenter. En specialbarnträdgårdslärare eller ambulerande specialbarnträdgårdslärare ger handledning till den personal som arbetar med de barn som behöver särskilt stöd. 

Plus och minus med daghem:

+ utbildad personal
+ barnet kan få en assistent

– buller
– eventuellt stora grupper

Oftast kan det hörselskadade barnet gå i s.k. vanlig grupp i daghemmet eller hos familjedagvårdaren. Det är också möjligt att vara integrerad i en specialgrupp eller gå i specialdaghem.

SPECIALDAGVÅRD: Målet är att tidigt upptäcka barnets individuella behov av stöd och att säkra de stödåtgärder och den vård som barnet behöver. Utgående från barnets behov av stöd kan man minska antalet barn i gruppen eller ha en personlig assistent eller en för hela gruppen.

INTEGRERAD SPECIALGRUPP: För barn som behöver särskilt stöd dvs. pedagogisk rehabilitering i den tidiga fostran. Grupperna bildas i olika daghem utgående från behovet. I en specialgrupp kan det finnas barn med exempelvis kommunikationsstörning eller hörselskada.

SPECIALDAGHEM: För barn som behöver särskilt stöd. Den pedagogiska rehabiliteringen sker i funktionellt strukturerade smågrupper, men behovet av stöd tas i beaktande i all verksamhet.

Familjedagvård

Familjedagvård innebär en vård som är hemliknande och sker i smågrupper. Grundläggande vård och lek är i fokus. Familjedagvården ordnas oftast hemma hos familjedagvårdaren.

Det finns olika former av familjedagvård:

Familjedagvård hemma hos familjedagvårdaren

En familjedagvårdare får i sitt eget hem sköta högst fyra barn under skolåldern samtidigt. I antalet räknar man in dagvårdarens egna barn. I barngruppen kan också ingå en förskoleelev eller skolelev som behöver deltidsvård.

Trefamiljsdagvård

I trefamiljsdagvård arbetar familjedagvårdaren, enligt överenskommelse med familjerna, i barnens egna hem. Trefamiljsdagvård förutsätter ett gott samarbete och flexibilitet av alla. Den familj i vars hem vården är i tur att ske, ansvarar för bespisningen.

Gruppfamiljedagvård

I ett gruppfamiljedaghem kan två skötare samtidigt sköta högst åtta barn. Utöver dessa kan det få finnas två förskoleelever eller skolelever. Om skötarna är tre, kan man ha högst tolv barn i heldagsvård. Gruppfamiljedagvården sker ofta i utrymmen utsedda av kommunen.

Familjedagvårdarnas utbildning

En familjedagvårdare har i allmänhet gått en kurs i familjedagvård eller avlagt examen inom vård eller pedagogik. En familjedagvårdare arbetar självständigt och ansvarar för den egna gruppens verksamhet. Om tre personer arbetar i gruppfamiljedagvården, bör en av dem ha en yrkesinriktad grundutbildning.

Plus och minus med familjedagvård:

+ liten grupp
+ ofta en hemlik miljö
+ eventuellt färre sjukdomar, eftersom antalet barn är mindre

+/– varierande specialkunskaper

– dagvårdaren kan bli sjuk eller ha semester, och då kan det vara svårt att ordna vården någon annanstans
– barnen i gruppen kan vara i olika åldrar
– dagvårdaren kan arbeta ensam med barnen, vilket gör att det kan vara svårt att övervaka alla

KÄLLOR:

Keuruun kaupunki: Erityispäivähoitohttp://www.keuruu.fi/lapset_ja_nuoret/paeivaehoito/erityispaeivaehoito.html
Kuopion kaupunki: Perhepäivähoito http://www.kuopio.fi/web/opetus-ja-koulutus/perhepaivahoito
Naantalin kaupunki: Perhepäivähoito http://www.naantali.fi/opetus_ja_koulutus/varhaiskasvatus/perhepaivahoito/fi_FI/perhepaivahoito

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *