Akustik

Det bereder dig antagligen inga svårigheter att läsa denna text. Tydlig bokstavstyp och tillräcklig kontrast garanterar god läsbarhet.

Men tänk dig att pappret blir fuktigt. Bläcket breder ut sig och bokstäverna blir otydliga figurer som fortfarande nätt och jämt kan igenkännas som bokstäver, men inte ens med bästa vilja går det att läsa alla ord? Då blir det besvärligt att läsa, en del av orden måste man gissa sig till. Tanken bakom texten är inte helt begriplig, och man tröttnar snart på att läsa.

kuva1

Där akustiken är god är det lika lätt att lyssna som det är att läsa denna text. Det är en glädje att lyssna när man kan koncentrera sig på talarens tankegång och inte för varje ord behöver stanna upp för att fundera på vilket ord det kan vara fråga om.

Tyvärr är akustiken sällan idealisk. Lyssnandet försvåras av olika störningar. Med tillräckligt mycket störningar måste man koncentrera sig på att lyssna som på att läsa en suddig text. Det är tröttsamt. Med trötthet försvagas snabbt förmågan att ta till sig ny information.

Lyssnandet störs av olika faktorer. En del av dem har att göra med omgivningens egenskaper, lokalens konstruktion, materialet i ytorna. Andra orsakas av människor.

Här följer en presentation av vissa former av störning, illustrerade med deras inverkan på hur tal kan höras.

Efterklang

Den vanligaste akustiska störningen är alltför lång efterklangstid. Efterklang uppstår när ljudet i ett rum reflekteras från ytorna i väggar, golv och tak. Dessa reflektioner reflekteras vidare och rummet fylls av avtagande ljud. Efterklangstiden är den tid under vilken ljudet i rummet, efter att ljudkällan har tystnat, avtar till 60 decibel, det vill säga i praktiken ohörbart.

kuva2

Efterklang blandar ljudet på samma sätt som skuggorna i bilden ovan gör texten otydlig.

Tal består av korta ljudimpulser med varierande styrka. Vokaler innehåller mycket ljudenergi men många konsonanter har liten ljudeffekt. Till exempel h-ljudet är bara en svag utblåsning.

Om efterklangstiden är tillräckligt kort kan alla ljud urskiljas och det är lätt att höra de enskilda orden. I ett ekande rum täcks de svagare ljuden av de starkare ljudens efterklang och en del av informationen går förlorad.

kuva3

Grafens stolpar illustrerar ljud av olika styrka i ett ord. Skuggan efter varje stolpe illustrerar efterklangsljudet. Om efterklangstiden är tillräckligt kort hinner det starkare ljudets efterklang dö bort före nästa ljud, och alla ljud i ordet hörs tydligt.

kuva4

Om efterklangstiden är lång täcks de svagare ljuden av de starkare ljudens efterklang. Bara en del av ordet hörs.

Hur lång efterklangstiden ska vara beror på hur rummet används. För lokaler där det är viktigt att kommunicera genom tal är rekommendationen en efterklangstid på cirka 0,5 s. Sådana lokaler är bl.a. skolor, daghem, kontorslokaler och hälsovårdsbyggnader. I lokaler där man främst ska spela och lyssna på musik eftersträvas en efterklangstid på ungefär 1,5 – 2,0 s.

Efterklangstiden påverkas av rummets volym och form samt av yt- och inredningsmaterialens ljuddämpningskoefficient. Ljuddämpande material som mineralullsskivor och vissa skivor med hål förkortar efterklangstiden. Hårda släta ytor som betong-, glas- eller byggnadsskivor förlänger efterklangstiden.

Efterklangstiden kan man minimera genom att tapetsera reflekterande ytor med ljuddämpande material. Effektivast dämpning får man genom att använda så kallade akustikskivor, enkom tillverkade för detta ändamål, men alla mjuka ytor som ryor, mattor, stoppade möbler – till och med människorna i rummet – absorberar ljud..

Efterklangstiden är, liksom nästan alla fenomen i ljudvärlden, beroende av frekvens. Ljudets olika frekvenser reflekteras och absorberas på olika sätt beroende på ytans beskaffenhet. Vid noggrann mätning av efterklangstid uttrycks efterklangstiden därför i frekvensband. I allmänhet används ett medeltal.

Bakgrundsbuller

En annan störande akustisk faktor är bakgrundsbullret. Bakgrundsbuller kan vara suset i ventilationen, ljud från maskiner och apparater, trafikbuller. Ju starkare bakgrundsbuller, desto mer stör det. Också bullrets frekvensfördelning inverkar på hur störande det är. Oljud utanför hörselområdet stör naturligtvis inte lyssnandet, men det kan medföra andra olägenheter.

kuva5

Bakgrundsbuller är som mönstret som ligger bakom texten och stör läsningen

I ett ekande rum multipliceras också de störande ljuden och de blir mer störande.

Andra människors tal

Som hörselstörande faktor är andra människors tal allra besvärligast. Om det störande pratet är tillräckligt lågmält kan vi fortfarande samtala med vår egen samtalspartner. Ju mer högljutt det störande pratet är, desto svårare är det att urskilja vad samtalspartnern säger.

kuva6

kuva7

Ju mindre skillnaden är mellan det störande ljudet och det ljud som ska höras, desto mer stör det.

Med en hörselskadad elev i klassen bör man sträva efter att tala en i taget. För den som har nedsatt hörsel kan det vara helt omöjligt att arbeta i grupp om grupperna placeras i olika hörn av klassrummet. Den hörselskadades grupp bör få arbeta i ett avskilt tyst rum där de andra gruppernas prat inte stör.

Jukka Rasa, Esteetön kuunteluympäristö. Kuuloliitto ry.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *