Vad ska jag bli när jag blir stor?

På slutrakan av grundskolan dyker det upp många svåra frågor gällande fortsatta studier och yrkesval för vilken ungdom som helst. Precis som för alla andra är utgångspunkten för den hörselskadade unga även de egna styrkorna, önskemålen och intressena.

Som ung kan det dock vara svårt att bedöma den långsiktiga uthålligheten i olika arbetsuppgifter, speciellt om det finns en risk för försämring av hörseln. Därför måste man fokusera mer än vanligt på handledningen av den unga hörselskadades yrkesval.

Man ska inte skjuta ner drömmarna utan den unga ska uppmuntras att anpassa drömmarna till utbildnings- och karrärsplaner som är lämpliga med tanke på hörandet. Framgång i det framtida yrket ska inte vara alltför beroende av hörseln eftersom en ständig ansträngning kan ge upphov till utmattning.

Realistiska planer

Stöd i valet av utbildningsplats och yrke kan man förutom från de närmaste även i första hand få från studiehandledaren vid den ungas egen skola och från hörselcentrets habiliteringshandledare. Studiehandledaren borde ha basinformation om hörselskadan och beaktandet av den i yrkesvalet. Hen kan ordna besök på skolor och arbetsplatser för att precisera bilderna av studie- och arbetsmöjligheterna.

Habiliteringshandledaren fungerar å sin sida som länk mellan den unga och dennes föräldrar, hälsovården, utbildningsplatserna och myndigheterna. Hen har även information gällande hjälpmedel och olika habiliterings- och stödformer. Senast i det skede som den unga ska fylla 16 år och då man utreder ansökan om den ungas rehabiliteringspenning från Fpa, kan man få utvidgat stöd för reflektioner kring de fortsatta studierna.

Det kan dock vara väldigt känsligt att lyfta fram de utmaningar som hörseln medför för en tonåring och alla är inte redo att ta emot stödet som erbjuds. Vid hörselcentret förstår man den ungas vilja att klara sig på samma sätt som alla andra, men många upplever också en skyldighet att väcka dem till realistiska planer.

En utmaning kan även utgöra ett hinder

I vissa yrken kan nedsatt hörsel även utgöra en fara för arbetstagarens egen eller andras säkerhet och därför lämpar sig inte sådana yrken för hörselskadade. Yrken som uteslutits med stöd av lagstiftningen är exempelvis yrken inom försvarsmakten, sjö- och luftfartsverket samt järnvägs- och vägtrafiken. Normal hörsel krävs även i t.ex. polisens, talterapeutens och audionomens uppgifter.

Vid kundbetjäning eller i uppgifter som kräver mycket prat i telefon kan en nedsatt hörsel utgöra ett oöverkomligt hinder för utförandet av arbetsuppgifterna. Hjälpmedel som FM-apparaten kan dock underlätta arbetet inom många uppgifter. Med tanke på hörselskydd är ett bullrigt arbete eller kontinuerlig exponering för oljud inte att rekommendera.

Man kan byta riktning också senare

Fastän man är tvungen att fatta stora beslut som ung är de inte slutgiltiga. Förutom att arbetslivet och arbetsbeskrivningarna ändras kan man även själv byta riktning. Man kan vidareutbilda sig, byta bransch eller starta ett företag också senare. Det är väldigt få som nuförtiden arbetar med samma uppgifter under hela sin karriär.

Vissa kan hitta sin grej redan tidigt medan andra länge söker efter sin plats. Som stöd erbjuder Fpa yrkesinriktade habiliteringstjänster, såsom arbets- och utbildningsprövning, arbetsträning och habiliteringskurser.

Förutom från studie- och habiliteringshandledaren kan man t.ex. ansöka om hjälp för de framtida planerna via Kuulo-Auris’ läger som avslutar grundskolan, stödverksamhet samt från TE-centralen. Även på dessa sidor har vi samlat information om fortsatta studier.

  • Som bakgrund till artikeln har vi intervjuat habiliteringshandledaren vid hörselcentret på TAYS.
  • Inspelning och editering av videon: Tuomas Linna

Mera information

Vammaiset nuoret ja työntekijäkansalaisuus. Osallistumisen esteitä ja edellytyksiä. Elina Ekholm & Antti Teittinen. Sosiaali- ja terveysturvan tutkimuksia 133. Kelan tutkimusosasto 2014.

• Huonokuuloisena työelämässä. Työympäristön toimivuus ja yhdenvertainen osallistuminen. Juha Hietala & Anniina Lavikainen. Kuuloliitto 2010.

• Kuulovamma ja ammatinvalinta. Tiina Kari-Saarinen. XXXIV Valtakunnalliset audiologianpäivät 4-5.4.2013. Suomen Audiologian Yhdistys. VSSHP-TYKS Kuulokeskus.

• Kuulon ja kielen kuntoutus. Vuorovaikutuksesta kommunikointiin. Eila Lonka & Anna-Maija Korpijaakko-Huuhka. 2000. Palmenia-kustannus.

• Huonokuuloisten ja kuurojen opiskelijoiden toisen asteen koulutuksessa kohtaamat haasteet ja tuki opintojen aikana. Anniina Lavikainen. Kuuloliitto. 2014.

• Mitä on nuoren kuntoutusohjaus? Heli Kujanpää. Julkaisussa Hyvärinen H., Alexandersson A., Lehto E. & Parkas R. (toim.) Satakieliseminaari 2014.

Kuulo-Auris

Kuuloliitto: Kuulokynnys

Opetushallitus: Ammatinvalinta.fi

Työ- ja elinkeinotoimisto: Ammatinvalintaohjelma

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *