Högskolestudier

Kuva: Tuomas Linna

Yrkeshögskole- och universitetsstudiernas karaktär varierar mycket inom olika branscher och har således egna speciella drag även gällande hörandet. Nytt i jämförelse med tidigare studier är nu det stora antalet utrymmen och personer som deltar i studietillfällena. Inom vissa branscher kan studiemiljön vara väldigt internationell och då borde den studerande vara förmögen att kommunicera flytande även på främmande språk.

Undervisningen kan ske genom massföreläsningar i stora salar där det lönar sig att kontrollera induktionsslingans existens och funktion i god tid före studierna börjar. Dessutom kräver det ständiga bytet av föreläsare uthållighet för att tillgodose sina möjligheter att följa med undervisningen.

Samma principer angående metoderna som underlättar studierna gäller i högskolorna som på andra stadiet. Informationen som erbjuds i högskolorna är dock mer specifik än på lägre utbildningsnivåer och på föreläsningarna kan man i väldigt snabb takt få ta del av namn och uttryck som är svåra att urskilja.

Både studerandens deltagande och tolkningen underlättas om man har möjlighet att bekanta sig med föreläsningsmaterialet på förhand eller om åtminstone ämnet är känt. Nuförtiden fungerar det ofta så.

I både yrkeshögskole- och universitetsstudier kan det ingå obligatoriska praktikperioder som kan vara utmanande med tanke på hörandet. Även dessa kan oftast anpassas eller förses med specialarrangemang.

Info på förhand

I högskolorna talar ofta lärarna och föreläsarna ett främmande språk. Bara på grund av språkliga och kulturella skillnader kan det uppstå missförstånd som inverkar på kursprestationen då man ska berätta om specialbehoven gällande hörandet.

Det kan vara svårt att i början av en föreläsning förklara hur FM-apparaten används eller att en tolk närvarar, det är bra att på förhand skicka information om detta per e-post. Framför allt rekommenderas det att man för språkkurser informerar läraren på förhand ifall läraren är nativ, dvs. en person som har språket i fråga som sitt modersmål.

Högskolorna erbjuder fina möjligheter till utbytesstudier som även kan vara till nytta då man söker arbete. Vid sidan av hörsel- och kommunikationsförmågan har den studerandes ihärdiga och öppna attityd samt sociala förmåga stor betydelse för att klara sig vid utbytesstudier.

Ansökan

Den gemensamma ansökningen till högskolestudier är vanligtvis i mars-april. Inom stort sett alla branscher ordnas inträdesprov som förutom ett skriftligt prov även kan innehålla ett lämplighetsprov eller intervjuer. I synnerhet om utbildningen leder direkt till ett yrke ska man innan ansökningen reda ut vilka hälsorekommendationer eller -krav som berör yrket.

För specialarrangemangen till inträdestillfället kan en separat ansökan krävas som ska ha kommit arrangörerna tillhanda upp till flera månader före inträdesprovet hålls. Praxisen är olika gällande de erforderliga dokument som ska bifogas till ansökningsblanketten, men ofta krävs t.ex. ett beslut från studentexamensnämnden eller ett läkarutlåtande gällande specialarrangemangen.

Mera information

• Kuulovammaisen henkilön elämänkulku lapsuudesta aikuisuuteen. Elina Lehtomäki & Kirsi Niemi. Teoksessa Lonka, Eila & Korpijaakko-Huuhka, Anna-Maija. Kuulon ja kielen kuntoutus. Vuorovaikutuksesta kommunikointiin. Palmenia-kustannus 2000.

• Vammaisten opiskelijoiden oikeudet toteutuvat melko hyvin. Savanna Saarikko. Ylioppilaslehti 19.11.2011

• Opintopolku

Esteetön korkeakoulu, ESOK-verkosto: Kuuron ja huonokuuloisen opiskelijan huomioon ottaminen korkeakoulussa

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *