Sociala förmågor är till hjälp mot mobbning

Blir barnet utsatt för mobbning i skolan?

Om barnet berättar att det blir sårat av andras uppförande eller ord, ska man alltid prata om saken. Det är viktigt att också diskutera de möjligtvis tråkiga sakerna som hänt under dagen och de känslor som uppstått. Genom att diskutera lär sig barnet se på saken ur olika synvinklar och lär sig hur man kan handla när samma situation uppstår igen. Barnet behöver kunna känna att det kan ta upp även små bekymmer med den vuxna. Då är det lättare att be om hjälp när större och allvarligare problem dyker upp. Ibland berättar barnet inte för någon att det blir mobbat. Han eller hon kan känna skam och tänka att ingen, inte ens en vuxen, kan göra något åt saken. I sådana fall kan barnets förändrade beteende vara tecken på att det blir mobbat.

Tecken på mobbning

  • Barnet vägrar att gå till skolan eller tappar plötsligt sitt intresse för skolgången
  • Skolmotivationen minskar, betygen sjunker
  • Barnet intresserar sig inte längre för aktiviteter i skolan eller i familjen
  • Barnet blir sorgset eller argt efter att ha fått ett telefonsamtal, textmeddelande eller e-post
  • Barnet säger eller gör något som skiljer sig från tidigare beteende
  • Barnet har psykosomatiska stressymtom såsom ont någonstans, återkommande sjukdomar eller sömnsvårigheter

Hjälp barnet att försvara sig

Man kan inte skydda barnet helt från att bli mobbat, men man kan på förhand lära barnet hur det ska handla i en mobbningssituation och hur man hanterar saken. Sakkunniga rekommenderar att vuxna lär sina barn på förhand hur man försvarar sig om man blir mobbad.

1. Kontrollera din egen attityd

Förälderns attityd och känslor gentemot barnet och hörselskadan har inverkan på utvecklingen av barnets självkännedom och självkänsla. Om den vuxna känner ångest eller osäkerhet över barnets handikapp, kan barnet uppfatta det och tänka att det är nåt fel på mig. För barnet är det viktigt att få känna att han eller hon är fullkomlig som sig själv. Om barnet blir mobbat, kan det i så fall förstå att felet inte är hans eller hennes och att det är mobbaren som gör fel.

2. Lär barnet vad vänskap är och hjälp det att utveckla vänskapsband

Vänskapsförhållanden kan vara komplicerade. En del barn kan ha svårt att skilja mellan uppbyggliga vänskapsförhållanden och förhållanden som har andra motiv som grund. Det lönar sig att tala om vänskap där hemma. Hjälp ditt barn att förstå vad vänner gör och inte gör. Ta reda på vilka som är ditt barns vänner. Bjud hem dem och följ med hur de pratar och leker med varandra. Där hemma kan barnet träna sina sociala förmågor i en bekant miljö. Ge också ditt barn möjligheten att utveckla vänskapsband utanför skolmiljön, till exempel i olika grupper och i fritidsverksamhet.

Det är bra att komma ihåg att vänner och familjemedlemmar ofta retar varandra på skoj. Tonfall, kroppsspråk och miner skiljer lekfullt retande från illvillig mobbning. Det hörselskadade barnet kan ha svårt att avläsa sociala koder och veta vad som är mobbning och vad som inte är det. Via lek kan man tillsammans med barnet träna hur man avläser sociala situationer. Tala först med vänlig röst och sen med elak röst. Förklara sen hur de skiljer sig från varandra. Ni kan öva tillsammans vad barnet kan svara till dem som retar.

Enligt forskningen kan barn som blir utsatta för mobbning ha svagare sociala förmågor än andra. Förmågan att lyssna utgör grunden för sociala förmågor, och ofta behöver hörselskadade barn övning i att lyssna. Hörselskadan kan göra att man undviker sådana situationer där de sociala förmågorna kan övas.

Barnet borde lära sig att aktivt delta i diskussioner, fråga andra, försvara sig själv, behärska ”small talk”, och uppmuntra andra. Barnet kan ha svårt att avläsa andras miner och gester, och han eller hon kan vara osäker på sina egna gester. Öva där hemma med barnet. Ni kan öva olika miner framför spegeln: barnet kan till exempel göra miner som visar olika känslolägen (glädje, sorg, intresse). Ni kan också öva kroppsspråk och fundera på hur man närmar sig en ny grupp och hur man ser vänlig ut. Man kan påminna barnet till exempel om att man lättast kommer in i en ny grupp genom att le och visa intresse för de andra.

3. Ge råd om vad man kan svara till mobbarna

Språket kan vara det hörselskadade barnets svaghet. Därför är det viktigt att ge barnet råd om hur man berättar om hörselskadan åt andra. Lär barnet några meningar, som han eller hon kan använda ifall någon retas. Det ger barnet mera självförtroende. Öva tillsammans hur man säger NEJ eller SLUTA. Det lönar sig att först träna tillsammans med en vuxen. Sök upp en lugn vrå i hemmet där ni ostörda kan vara på tu man hand. Med NEJ och SLUTA berättar man för andra att man inte gillar vad de gör mot en. Om man känner sig hotad, kan man använda de orden.

Orden kan övas så att man står framför spegeln, eller tillsammans med en familjemedlem. Först kan man fylla lungorna med luft och ljudligt och bestämt säga NEJ eller SLUTA. Sen kan man säga det både med ännu starkare röst och med låg röst. Efter övningen lönar det sig att ta orden i bruk även i verkliga situationer. Då kan barnet komma ihåg hur det sade NEJ och säga det igen, ifall det råkar ut för felbehandling.

5. Uppmuntra barnet att tro på sig själv

Det är bra att uppmuntra barnet till att tro på sig själv och sina möjligheter. Barnet får bättre självkänsla då han eller hon vet att hörselskadan bara är en av många egenskaper. Handikappet är en del av barnet, men det definierar inte honom eller henne helt. Han eller hon kan vara fenomenal på parkour, begåvad i matematik eller ha gott handlag med djur. Om någon retas, kan man uppmuntra barnet till att tänka på sina goda egenskaper. Ni kan till exempel göra en må bra-plansch tillsammans. Sök upp en bild där barnet ser nöjt och glatt ut. Limma bilden på ett papper. Skriv andra människors uppbyggliga, trevliga och uppmuntrande kommentarer runtom bilden. Gör också en lista på saker som barnet är bra och skicklig på. Den färdiga planschen sätter man upp på ett väl synligt ställe.

6. Ha en plan i beredskap

Tala med ditt barn om mobbning. Berätta att vissa människor kan säga eller göra otrevliga saker. Gör upp en plan för hur ni ska göra om det uppstår mobbning. Uppmuntra barnet till att berätta om mobbning för någon vuxen. Det är bra om det finns en trygg och pålitlig vuxen, vars hjälp barnet kan lita på. Om barnet berättar för en vuxen att det blir mobbat och man pratar om det tillsammans, klarar sig barnet bättre än de som inte berättar.

KÄLLOR
MLL: Kiusaamisen ehkäiseminen.
Ed.D. Krystyann Krywko, Bullying and Hearing Loss. How to Help Your Child Become More Resilient? Volta Voices, July/August 2012.
KiVa Koulu-ohjelma: Vanhempien opas.
THL, Kasvun kumppanit: Kiusaamista voidaan ehkäistä jo pienestä pitäen.