Talstöd i en teckenspråkig familj

I den teckenspråkiga familjen lär barnet sig teckenspråk naturligt, som sitt modersmål. Barnet får inträde i den teckenspråkiga gemenskapen och kulturen, vilket betyder att teckenspråket utvecklas av egen kraft. Om en teckenspråkig familj vill satsa på talat språk vid sidan av teckenspråk måste man se till att barnet får höra tillräckligt mycket tal för att utvecklas fullödigt. Med hjälp av hörapparat/CI-implantat kan också ett gravt hörselhandikappat barn lära sig tala flytande, men det förutsätter att hen först lär sig höra och får höra tillräckligt mycket tal, så att talutvecklingen kommer igång.

Vid inlärning av talat språk är det viktigt att föräldrarna håller fast vid målet och stödjer detta också hemma i den normala vardagen. Rehabiliteringshandledaren och talterapeuten är i synnerhet för hörselskadade föräldrar viktiga samarbetsparter, för de kan ge stöd i fråga om sådant som är svårt för föräldrarna. Det finns olika inriktningar också för talrehabilitering. Auditiv-verbal terapi (AVT) är en familjeorienterad modell som med framgång har tillämpats för barn till döva föräldrar.

AVT är en rehabiliteringsform som ger det hörselskadade barnets föräldrar handledning i vardagen i fråga om hur de kan stödja och hjälpa sitt barn att utveckla talspråket genom att lyssna och använda sin hörsel, sina hörapparater och/eller sitt CI-implantat på ett optimalt sätt. (Alexandersson A. 2011)

Beroende på förälderns egen hörselgrad kan det, när barnet ska lära sig höra, bli så att båda lär sig något nytt: både föräldern och barnet. För ett barn som lär sig höra är det viktigt att hörapparaterna/CI-implantatet används så mycket som möjligt, med andra ord: under en så stor del av vakentiden som möjligt. Detta är ibland jobbigt för föräldern, i synnerhet för den som tidigare själv har upplevt apparaterna som obehagliga. Tekniken har i alla fall utvecklats och med rätt inställning, och med uppmuntran och tålamod från föräldrarnas sida, lär sig barnet för det mesta med tiden att använda sina apparater om hen har nytta av dem. Om föräldern oroar sig för att inställningarna är oriktiga är det bäst att ta kontakt med hörselcentralen eller att diskutera saken med talterapeuten.

Att känna igen och urskilja ljud är ett viktigt steg på vägen mot att lära sig höra. Det är bra om barnet kan lära sig att meddela föräldern när hen har gjort en ljudobservation, så att man tillsammans kan teckna sig fram till varifrån ljudet kom och vad det berodde på. Var det en bil som körde förbi, en skällande hund eller en brusande vattenkran?

Tips om stöd för talspråk

  • Principerna för hur hörförmågan utvecklas är de samma för alla barn. För att hörförmågan ska utvecklas behöver barnet stöd för att observera ljudens existens, först genom att man pekar på ljud i vardagen samtidigt som man tecknar ”höra”, bl.a. mikrovågsugn, dörrklocka, telefon, smällande steg, rinnande vatten, wc-spolning, hund- och kattläten, skratt, hostning, mammas röst, pappas röst, mormors röst, ?tal?). I samband med att ni lyssnar på olika ljud är det bra att teckna tecknen för respektive ljud och att en hörande person får orden för respektive ljud.
  • Via metoden med att peka på olika ljudkällor kan barnet, efter att många gånger ha hört ljuden i samband med sina respektive betydelser, börja urskilja vad det är fråga om för ljud.
  • Ett barn lär sig att reagera på ljudet av en bekant röst och utvecklar så småningom en möjlighet att lära sig att lyssna till tal och till de ord som oftast upprepas i talet. Lättast är det för barnet att urskilja och känna igen ord som upprepas ofta, vanligen allra först det egna namnet, nej, mamma, pappa.
  • Köp ljudböcker som lär ut till exempel olika djurläten och fordonsljud. Förvåna er tillsammans över ljuden samtidigt som ni tecknar er igenom boken. Innan du köper ljudböcker och -leksaker kan det vara bra att be talterapeuten om råd, för alla ljudleksaker för småbarn är inte lämpade för träning i att höra. Vissa leksaker ger vilseledande och ibland till och med frånstötande ljud ifrån sig.
  • Om det bland släkt och vänner finns talande personer ska du uppmuntra dem att aktivt prata om vardagliga saker, att leka, läsa och sjunga med och för barnet. Närstående personer kan ibland vara med på talterapin för att få tips om hur barnets talspråksutveckling kan stödjas.
  • Hemma är det bra att hålla televisionens ljud påslaget och att tillsammans med barnet titta på svenskspråkiga barnprogram. I synnerhet program där riktiga människor pratar och man kan se deras ansikten är nyttiga med tanke på talutvecklingen. Uppmuntra barnet att lyssna på teve via induktionsslingan, om en sådan är i bruk. Med hjälp av dator, digibox och dvd kan samma program ses upprepade gånger, vilket stödjer ordförrådet bättre än om det ses bara en gång.
  • Utnyttja närbelägna parker och öppna familjeklubbar, där får barnet höra tal och det är särskilt viktigt att träffa andra barn. På samma gång skapar ni kontakt till andra barnfamiljer i området. De kontakterna är viktiga när barnet ska skapa sina egna vänskapsband.
  • Också hörselskadade barn har nytta av att lyssna på musik och spela själv. Ta reda på om det i trakten finns någon musiklekskola som lämpar sig för barn med nedsatt hörsel. Du kan också be talterapeuten ge tips om lämplig inspelad musik som man kan lyssna på hemma.
  • Man kan också gå igenom orden med hjälp av hand- eller fingeralfabetet. Teckenspråkiga barn kan lära sig fingeralfabetet mycket tidigt och det kan användas i samarbete med talterapeuten och andra närstående vuxna. Fingeralfabetet hjälper barnet att koppla ihop det hörda ljudet med en visuell fingerbokstav.

Samarbete med daghemmet

  • Om familjen vill stödja talutvecklingen är det bra att börja i dagvård tidigt.
  • I dagvård får barnet en talspråksmodell av de andra barnen. Det är alltså viktigt att välja dagvårdsform och -grupp med särskild omsorg. En alltför stor och bullrig grupp är till exempel inte fördelaktig för den som ska lära sig tala. Det är bra om lite större barn ingår i gruppen, för då kommer barnet att höra lite mer utvecklat tal.
  • De vuxna i gruppen måste hålla fast vid att barnet ska stödjas och verka i tätt samarbete med föräldrarna, rehabiliteringsledaren, talterapeuten och hörselcentralen så, att de gemensamma målen är tydliga för alla och alla arbetar för att stödja de gemensamma målen.

Källor:

Alexandersson, A. 2011: Auditory-verbal therapy (AVT).

Lehto, E., Parkas, R., Hyvärinen, H. (toim.): Ilo kommunikoida ? kommunikaatiomuodot esittelyssä. Satakieliohjelma, LapCI ry.

Kommentera