Det hörselskadade barnets sociala färdigheter

Eija Häyrynen från Tervaväylän koulu föreläste på kamratstödsfamiljekursen i Uleåborg i regi av Hörselskadade Barns Föräldraförbund rf (HBFF) om hur det hörselskadade barnets sociala färdigheter utvecklas (stordior ovan). Efter föreläsningen fick föräldrarna diskutera ämnet i grupp. Som stöd för gruppdiskussionerna gavs några frågor, men själva diskussionen begränsades inte. Utfallet blev många goda ideer om sociala färdigheter och hur dessa kan stödjas – sådana behöver inte bara barnet med nedsatt hörsel utan hela den närmaste kretsen.

Besvärliga sociala situationer

Med tanke på hörselskadan anser föräldrar att det besvärligaste är när det är mycket störande ljud eller när avståndet är så stort att barnet har svårt att få kontakt. Föräldrarna funderar på hur man ska kunna lugna ett barn som inte kan höra till exempel en vaggsång. Faromoment i trafiken och behovet av hörsel i affären, i bastun, på gymnastiktimmen och i andra speciella situationer väcker också oro.

Diskussionerna lyfte fram hörselskadans osynlighet, det vill säga att innebörden inte kan förstås utan förklaringar. Det tvingas föräldrarna hålla på med, förklara och motivera, gång efter gång, för nya människor och för samma människor, på nytt och på nytt. Andra barn undrar över hörapparaterna, över att barnet tala konstigt och över att hen inte hör. För släktingar, grannar och lärare måste man också förklara hur barnet hör och hur hörselnedsättningen ska beaktas. Utomstående räknar ofta med att barnet klarar sig och lämnar hen åt sitt öde. Det kan också förekomma att någon i familjen eller den närmaste släkten förnekar hörselskadan, vilket lätt leder till konflikter i fråga om hur barnet ska stödjas.

Lösningar

Föräldrarna hade ofta sökt lösningen på problemet genom barnet självt. Det går inte alltid att ändra på omgivningen eller andra människor, men barnets färdigheter kan stärkas. Stärkt självkänsla och tolerans i fråga om besvikelser, träning i sociala färdigheter och uppförande – ett tema som många familjer vittnade om. Föräldrarna ville också portionera ut ansvar enligt ålder och utvecklingsnivå. När barnet förstår sin egen situation, känner sina starka och svaga sidor, kan hen också med de vuxnas stöd arbeta på att stärka sina färdigheter.

Föräldrar anser det vara viktigt att de vuxna som står i kontakt med barnet samarbetar sinsemellan. När stödnätet (familj, sakkunniga, vänner, kamratstöd, lärare) fungerar är det lätt att stödja barnet på ett sätt som motsvarar behovet. Ett nätverk innebär också att det finns någon utanför hemmet att tala med i situationer där barnet inte vill tala med sina föräldrar. Detta är inte negativt, ibland vill ett barn inte belasta sina föräldrar. Det viktiga är att det finns någon som barnet kan avlasta sig hos.

Ett barn måste lära sig att vänta på sin tur, men också lära sig att utnyttja sin tur när det är så dags. För funktionsnedsättningens skull ska man inte behöva stå vid sidan om. Föräldrarna anser att ett barn med nedsatt hörsel bör veta och kunna minst lika mycket som alla andra, gärna mera. Det hjälper barnet att klara sig i de besvärliga sociala situationer som hen på grund av hörselnedsättningen kommer att stå inför oftare än andra.

Praktiska tips

  • Tala öppet med barnet om hörselskadan
  • Bygg upp ett nätverk som stöd i svåra lägen
  • Satsa på samarbete med andra vuxna
  • 
Ordna vid behov en informationsträff (lärare, grannar, släktingar)
  • Se till att hjälpmedlen är i skick
  • Samtala med barnet om hörselskadans betydelse
  • Uppmuntra barnet att ta ansvar för sig själv och för sitt hörande
  • Lär barnet berätta om sin hörsel och sina hjälpmedel
  • Hjälp barnet att känna sina starka sidor, men också att acceptera sina svaga sidor
  • Tala också om svåra saker
 med barnet
  • Stöd och uppmuntra, men lär också barnet att stå ut med besvikelser

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *